Lilla mamma

29 juni 2009

Att bli pappa

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 06:42

Idag, om bara en timme ska gubben bli pappa.
Ja jo, han är ju redan pappa, men idag ska han skriva på papper som visar att han är pappa till den här lilla inneboende filuren vi kallar Iris. Helt officiellt!
Nu ska jag bara få upp honom ur sängen så han kan skriva på…

Kram!

Annonser

26 juni 2009

Värme och svalka

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 18:22

Inatt vaknade jag av ett sånt där hemskt yl från katten, hoppade upp ur sängen och ut till altanen. Felix var halvvägs ute genom kattluckan och på andra sidan satt en svart katt. De ylade så det skar i mig. Men så fort den svarta tittade på mig så sprang Felix ut och jagade iväg den. Duktig kisse! Men jag var ju tvungen att gå ut och kolla så att inte Felix hade följt med efter över staketet. Det hade han inte, och där stod jag helt näck i trädgården klockan fyra på morgonen. Kände mig en aning dum… Men, men. Det var faktiskt inte kallt! Fattar ni?! Fyra på morgonen/natten och jag frös inte när jag spritt sprongande näck… Det är verkligen sommar.

Idag har jag tovat lite, håller på att göra en mobil till barnvagnen, det kommer att bli så fint! Sen när solen letade sig in i min skuggiga vrå så svettades jag rejält. Tvingade med gubben ner till Örbyängar och tog ett dopp, kanske en 18 grader i vattnet, men oj ja jäklar var det blåste! Fick i oss en glass innan vi åkte. Svängde förbi Maxi och skulle handla lite, farligt när man inte har nån lista. Fick inte med mig det jag skulle och spontan köpte en pool.
Japp! En Pool, så nu har jag stånkat och stönat för att blåsa upp den och fyllt med vatten. Imorgon ska det badas på terrassen! (jo för gubben ville inte ha den på gräset och då fick jag göra om hela terrassen för att den skulle få plats… Det gick, precis…

Så om nån vill komma och bada i min POOL imorgon så är ni välkomna förbi!
Kram kram!

17 juni 2009

Gravid ord

Filed under: Ord — Sara-Johanna @ 08:11

Wordle: Gravid

Det hoppar och studsar

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 08:02

Man hade kunnat säga att det är för att jag är gravid, men va fan, kan man verkligen skylla allt på graviditeten?
Tydligen…
Igår så hade jag känslorna på utsidan.
Det började med att vi åkte till sjukhuset för att få gubben röntgad, MR- röntgen, hjärnan trodde vi. Men det var det så klart inte, det var handleden, den där som vi tog bort gipset på hemma för att han inte hade ont alls i den längre. Tydligen så var det nått båtben som kanske hade nån fraktur… Lägg märke till kanske, efter att ha röntgat tre gånger när han var inne på akuten förra lördagen. I alla fall, släppte jag iväg honom på MR, det skulle ta en halv timme ca. Så jag gick iväg, köpte mig en tidning (de som finns att läsa gratis är från 2006 och tidigare). Kom tillbaka och satte mig att vänta. Väntade en halvtimme, väntade tre kvart, gav upp och gick förbi den där svarta linien där det står: VÄNTA HÄR VI VET ATT DU FINNS HÄR. Som om dom visste att jag satt där…
Knackade på lite snällt och frågade var min gubbe hade blivit av, somnat inne i MR kanske?
Nej, doktorn hade skickat ner honom till ortopedakuten… Eh, vänta lite här! Han har kryckor och en lånad rullstol, ni kunde liksom inte sagt till mig??? Vi visste inte att du fanns här. DET STÅR JU ATT NI VET, tänkte jag skrika men behärskade mig och tog den långa vägen till akuten utomhus för att gasta av mig lite innan jag kom fram. Så kommer jag in till akuten, frågar vilket rum min gubbe är på. Gissa vilket svar jag får? Nej, han är på väg hem. HEM??? Det är ju jag som kör! Doktorn hade tittat på handleden igen och konstaterat att det inte var nått fel på den så att han kunde komma tillbaka på tisdag för att kolla och antagligen röntga knät. För det kan man tydligen INTE göra på en gång utan måste vänta till på tisdag… *suck och stön*
Så jag iväg igen för att leta rätt på min gubbe. Höll tummarna för att han var smart nog att vänta vid huvudingången, det var han tack och lov, men jag var inte på det bästa humöret och lät det självklart gå ut över honom. TOTALT jäkla onödigt… Fan jag klarar inte av att vara orolig, hur ska det då gå när vi får en lite unge som man är orolig för jämt?!
Som tur är så har jag världens underbaraste man, han fattade att jag var helt knäckt, klappade mig på kinden och när jag kom hem från att ha bytt fyra istället för tre däck så myste vi i soffan och sen gick jag och la mig en timme, helt slut i huvudet.
Hormoner, dom är inte lätta att tas med!

09 juni 2009

Att vilja men inte kunna

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 10:43

Är inte alls kul. Älsklingen lider av att inte kunna klara sig själv. Att be om hjälp för att komma till och från toaletten är inte det mest manliga man kan göra. Men ändå så måste han. Det tar på psyket…
Tur att vi ändå kan skratta ibland, tur att vi har en galen katt som hittar på det mest konstiga saker!

Lille bror kom med bilen så jag kunde handla lite, saknades en hel del, men nu är allt som det ska vara. Är det nått jag saknar nu så räcker det att cykla ner. Funderade på en kladdkaka, men så var det därmed form… Någon gång, inom snar framtid, så måste jag leta reda på mina bakformar… Dom ligger med stor sannolikhet i en kartong… i förrådet… Men där ligger också en massa andra kartonger… med en massa andra saker… Som jag också borde ta tag i… Sen…

Nu så gäller det mest att hålla gubben på gått humör! Det är en uppgift som verkligen inte är den lättaste…

08 juni 2009

En lugn och stilla helg, eller INTE!

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 12:03

Vaknade klockan fem på morgonen och sen var det bara full gas framåt. Kvart i sju var vi i lokalen och ställde i ordning det sista innan valarbetena kom lite efter sju. Vid kvart i åtta kom första personen som ville rösta, men han fick vänta, vi öppnade inte förrän åtta. Sen kom det en strid ström med människor hela tiden. Blev utskällda av Fi och fick i oss lite frukost i personalrummet. Gick ut för att köpa lite mjölk till kaffet som någon ville ha, passade på att ringa älsklingen som jag inte fått tag på på kvällen innan jag somnade.
Han svarar att han är på toaletten, jaha tänker jag, på sjukhuset. VA?! Va då på sjukhuset????
Jo då har han gått hem från pizzerian på kvällen, för att se på fotbollen hemma, typ 50 m från pizzerian så blir han ner slagen bakifrån, sparkad på och slagen. Ett jäkla överfall! På MIN älskling! Bara så där, han minns inte så mycket, men polisen kom snabbt och dom förhörde honom och skjutsade honom till akuten. Där var han hela jäkla natten, det finns en hemma massa man kan skriva om det, orkar bara inte, på hela natten fick han inte dricka något, bara det räcker för att jag ska gå i taket! Han satt där själv, sov inte nått nämnvärt, misshandlad först av några jäkla huliganer och sen av sjukhuspersonalen! VA FAN!
Hade jag inte ringt honom så hade jag inte vetat nått, han ville inte att jag skulle oroa mig. KLART JAG OROAR MIG!
Ringde mamma och pappa direkt, mina älskade föräldrar! Dom åkte upp och höll honom sällskap, antar att mamma skällde lite på personalen och gör så där som hon burkar som får folk att lyssna på henne. Sen körde dom hem honom och fixade.
Jag bokade den enda platsen som fanns kvar på kvälls flyget hem och sen fick jag vara så snäll att fortsätta jobba och vara trevlig mot alla som röstade tills jag kunde åka ut till Arlanda. Pappa mötte mig när jag landade och körde hem mig, tack tack tack! Där hittar jag min lilla älskling sovandes i soffan, men han vaknar när jag kommer in. Som han ser ut! Gipsad arm, blå svullen under ögat och kan verkligen inte använda sitt ena ben. Han hasar sig fram till soffkanten och kämpar sig upp i kontorsstolen. Med den kan han ta sig runt hyfsat i lägenheten, tur att vi inte har så höga trösklar. Jag hjälper honom in på toa och sen ner i sängen, det gör ont i mig när han försöker att inte visa hur ont han har.
Idag gick han upp vid sju, jag var som en zombi men hjälpte honom in på toa och fixade lite kaffe innan jag dog i sängen igen. Han gjorde mig sällskap vid nio tiden efter att ha ringt och avbokar mäklaren och fått tid för att skriva på faderskapspapper. Vid elva vakande vi, idag är det inte mycket som händer. Denna helgen räcker gott och väl med händelser för mycket lång tid framåt…

05 juni 2009

Ut och resa!

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 19:44

Imorgon så åker jag till vår huvudstad. Det tar exakt 8 timmar från dörren till centralen. Inte så farligt, jag har trots allt tre böcker som håller mig sällskap.
På söndag ska jag jobba hela dagen från sju på morgonen till tidigast tio på kvällen. Jag och Sanna ska passa en lokal, thats it. Och få 200 kr i timmen för det. Trevligt, jobba, tjäna pengar och snacka skit en hel dag med en vän. Man kan gör sämre saker på en söndag. Vakta vallokal känns inte så ansträngande.

Älsklingen får passa sig själv, hoppas han vill följa med pappa för att titta på F1, det kan dom behöva båda två. Annars är risken stor att han sitter här och gör absolut ingenting hela dagen. För det där med att komma på saker att göra är inte hans starka sida.

Sen kommer jag hem på måndag eftermiddag igen, en snabbis i Stockholm bara 😉

Nu så ska jag packa ner några kläder som jag kan ha på mig på söndag. Det är inte det lättaste, det ska ju vara bekvämt men snyggt ändå. Funderar på kjol eller klänning, det sitter inte åt på magen i alla fall…

04 juni 2009

På väg med livet

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 06:46

Idag ska vi ta bussen in till stan för att åka upp till mamma och pappa, hämta lille brors nycklar och sälja gummibåten som står i hans källare. Sen är det en snabb lunch, promenera iväg till barnmorskan och mäta min vikt, magmått och nått annat. Då borde klockan vara runt tre. Vid sex tiden ska vi vara hemma hos mamma och pappa igen för en hejdå middag för lillebror som ska upp till de norra skogarna och jobba på inlandsbanan. Frågan blir om vi ska ta bussen hem dom där tre timmarna, det tar ändå 20 minuter enkel väg, eller om vi ska stanna i stan.

Kom på innan jag somnade att jag lovat Sara att passa hennes barn om hon inte hinner hem från Ullared. Det hade jag helt förträngt… Så vi får nog stanna i stan så jag kan ta tåget ut till Kattarp om hon inte hinner innan hennes gubbe ska iväg. Håller tummarna på att hon hinner, blir en himla massa åkande annars.

Jag har i alla fall övertygat gubben att tills vi har sålt lägenheten så köper vi en skruttbil, en som rullar och funkar men som inte kostar många kronor. Känns dumt att köpa en sån där merca bara för att. Funkar precis lika bra med en mazda eller nått. Bara en bil som man kan köra med. Får ta och konsultera pappa. Han är himla bra på att bedöma bilar med lite fel på. Jag tänkte att om den bara är besiktigad nyligen så klarar man sig ett år. Slipper till och med dyr försäkring! Verkar som gubbsen kan stå ut om han vet att det bara är tillfälligt. Jag kan ju säga att jag inte bryr mig ett dugg. Visst, det är super kul att ha en häftig bil, men fan, det är ju för att ta sig från A till B som man har bil. Nej, Älsklingen får allt vänta på sin coola bil.

Från att ha varit en människa som inte fungerade före tolv på dagen så vaknar jag nu vid sju (idag sex, fast jag somnade om vid fem för då KAN man inte gå upp). Inte så att jag är trött och girning när jag vaknar, nej då, ner med en skål fil och jag är vaken som bara den… Vad har hänt?! Sån är ju inte jag, alls! Hur knepig blir man egentligen på att vara gravid? Somnar dessutom utan problem vid halv elva… Ursäkta? Men vad hände med nattsudd fram till ett? Känner inte igen mig själv…

01 juni 2009

Om

Filed under: Dagbok — Sara-Johanna @ 08:26

jag kan få till det med gubben så ska vi åka ner på stranden om en liten stund.
Nu har vi ju bara en cykel, men nere på maxi så sålde dom splitter nya för under 1000 lappen. Det måste i alla fall vara väl använda pengar?! Tror nog att han vill ha en, för igår så satt och klämde på en medan jag valde ut ett par nya shorts till honom. (De som han har hemma hittar han inte, hur kan ett par shorts bara försvinna???)

Mot sol och kanske bad?!!!

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.